Kiruna - Kiiruna
Kiiruna
Kiruna - Kiiruna
Giron, Kiruna, stad och kommun i Norrbottens län, Sverige, med ca. 20 500 resp. 26.000 invånare. Namnet har sitt ursprung i fjällnamnet Gironvárri med namnleden giron 'fjällripa' och várri 'berg, fjäll'. Den officiella (svenska) namnformen Kiruna går tillbaka på ett finskt Kiiruna, som visar att de första finsktalande nybyggarna kom att för framtiden även bestämma ortnamnets ljudskick bland de svensktalande. Samerna har genom de långvariga kontakten med den finsktalande befolkningen i byarna i vinterbetesområdena blivit flerspråkiga. Kommunen är den till ytan största i Sverige. Tätorten ligger vid E10 som går från Narvik, Norge, ned till Luleå vid svenska Bottenvikskusten. Vägen passerar från väster räknat Låktatjåkkå, Abisko, Kaisepakte och Rautas. Österut från Kiruna finns byarna Altajärvi, Svappavaara, Puoltikasvaara, Skaulo, Moskojärvi, Muorjevaara, Liikavaara och Leipojärvi. Malmbanan passerar förutom Kiruna även Gällivare på sträckan till Narvik. Kommunens västra del består av högfjällsnatur, där det högsta fjällmassivet är Kebnekaise med de högsta topparna på ca. 2114 m.ö.h. Massivet avgränsas i väster av den längsträckta Visttasvággi, en fjälldal som träger in långt mot väster. Andra fjällmassiv (som nu har reviderade stavning på Fjällkartan) är Duoibal, Beadná, Nissunčorru, Vássečorru och Bossusčohkka. Sveriges nordligaste fjäll är Bealččán söder om treriksröset. Kalixälven bildar i söder gräns mot Gällivare kommun. Gränsen mot Finland i norr följer Könkämäälven och Muonioälven väster om deras sammanflöde med Torneälven nära Pajala. Lainioälven förenas med Torneälven nära Junosuando. Stora fjällsjöar är Rostujávri, Duortosjávri, Rávttasjávri, Báittasjávri och Gálásjávri. Sjön Sautusjärvi ligger vid tätorten Jukkasjärvi, som redan 1606 blev kyrklig huvudort och marknadsplats i detta området. Bosättningen i Kiruna har däremot uppkommit genom den gruvdrift som startade 1898. Kiruna blev postort år 1900! Järnmalmsfyndigheten, rymdforskningen och turismen är några viktiga inkomstkällor för befolkningen. Det finns sju samebyar i kommunen: Könkämä, Lainiovuoma, Talma, Gabna och Leavas fjällsamebyar och ett område tillhörande Vittangi skogssameby. Renskötselföretagens sammanlagda renantal är omkring 68 000. Bebyggelse, tåg- och biltrafik och befolkningens vistelse eller skoterkörning i naturen medför olägenheter vid renenarnas årliga vandring mellan lavmarker i skogarna och kalvningsland och grönbete i fjällen om sommaren. Samerna, som utgör omkring 10% av befolkningen, bosätter sig nu i allt högre grad i Kiruna stad. Samiska bosättningar är för övrigt byar som Kuttainen, Närvä, Idivuoma, Övre och Nedre Soppero, Lannavaara, Viikusjärvi, Latteluokta, Laimoluokta, Rensjön, Puoltsa och Årosjokk. Samegården i Kiruna är ett centrum för samiska aktiviteter och det svenska Sametinget, som har sitt kansli i Kiruna, synliggör samernas förhållanden även lokalt. Slöjdkollektivet Mattarahka med lokaler i naturskön omgivning en bit utanför Kiruna i västlig riktning, bjuder ut högklassig samisk slöjd.
