Arvidsjaur (suom. ver.)
Arvidsjaur (suom. ver.)
Arvidsjaur
Arvidsjaur, Árviesjávrrie (även med kortformerna Árviehávrrie och Árvehure förekommer), Arvidsjaur, tätort och kommun i Norrbottens län, Sverige, med totalt ca 5000 resp. 8000 invånare. Det samiska ortnamnets förled är ordet árvies- 'givmild, givande', och efterleden jávrrie 'sjö' Genom tätorten går i nord-sydlig riktning inlandsvägen och inlandsbanan. Här går också en viktig väg från kuststaden Skellefteå västerut till Bodö i Norge. Arvidsjaur bildar centrum för skogssamisk befolkning (skogssamer), som talar umesamiska. I Malå och södra Arjeplogs kommun i norra Västerbottens län, finns den övriga delen av de renskötande skogssamerna i Sverige. Skogssamerna hadei äldre tid en betydligt vidare spridningnorrut inom bl.a. Jokkmokks kommun och söderut i Åsele lappmark. I Arvidsjaur finns norrifrån räknat skogssamebyarna Östra Kikkejaur, Västra Kikkejaur och Mausjaur. De två första ligger delvis och Maskaurs skogssameby i sin helhet inom Arjeplogs kommun. På några välbevarade skogssamiska lappvallar i kommunen kan man se samiska kåtor, gärden och bodar av gammal typ. I Arvidsjaur finns samegården Arvas och en samisk kyrkstad (Lappstaden). Den samiska kulturorganisationen Same Ätnam har sitt kansli i Arvidsjaur. Kolonisationen började relativt sent i detta område, först i mitten av 1700-talet. I modern tid har jordbruket och senare även det moderna skogsbruket kraftigt minskat renbetesmarkerna. Vattendrag inom samebyarnas områden är norrifrån räknat Piteälven, Byskeälven, Skellefteälven och Laisälven. Stora sjöar är Abraur, Malmesjaure, Västra och Östra Kikkejaur. I närheten av Arvidsjaur finns lågfjällen Vittjokk och Akkanålke, längre västerut Ledvattsfjället, alla över 700 m höga. Större byar är Glommersträsk och Moskosel, medan Lauker, Auktsjaur, Suddesjaur och Avaviken har färre invånare. I Arvidsjaur var lappskattelanden en reell grund för samernas markanvändning under större delen av 1800-talet.
