You do not have permission to edit this page, for the following reason:
The action you have requested is limited to users in the group: Users.
<P align="justify"> Arvidsjaur, <i>Árviesjávrrie</i> (även med kortformerna <i>Árviehávrrie</i> och <i>Árvehure</i> förekommer), Arvidsjaur, tätort och kommun i Norrbottens län, Sverige, med totalt ca 5000 resp. 8000 invånare. Det samiska ortnamnets förled är ordet <i>árvies</i>- 'givmild, givande', och efterleden <i>jávrrie</i> 'sjö' Genom tätorten går i nord-sydlig riktning inlandsvägen och inlandsbanan. Här går också en viktig väg från kuststaden Skellefteå västerut till Bodö i Norge. Arvidsjaur bildar centrum för skogssamisk befolkning (skogssamer), som talar {{Artikkelilinkki|0104|umesamiska}}. I {{Artikkelilinkki|15757|Malå}} och södra Arjeplogs kommun i norra Västerbottens län, finns den övriga delen av de renskötande skogssamerna i Sverige. Skogssamerna hadei äldre tid en betydligt vidare spridningnorrut inom bl.a. {{Artikkelilinkki|151303|Jokkmokks}} kommun och söderut i {{Artikkelilinkki|151078|Åsele}} lappmark. I Arvidsjaur finns norrifrån räknat skogssamebyarna Östra Kikkejaur, Västra Kikkejaur och Mausjaur. De två första ligger delvis och Maskaurs skogssameby i sin helhet inom Arjeplogs kommun. På några välbevarade skogssamiska {{Artikkelilinkki|0763|lappvallar}} i kommunen kan man se samiska kåtor, gärden och bodar av gammal typ. I Arvidsjaur finns samegården Arvas och en samisk kyrkstad (Lappstaden). Den samiska kulturorganisationen {{Artikkelilinkki|0593|Same Ätnam}} har sitt kansli i Arvidsjaur. Kolonisationen började relativt sent i detta område, först i mitten av 1700-talet. I modern tid har jordbruket och senare även det moderna skogsbruket kraftigt minskat renbetesmarkerna. Vattendrag inom samebyarnas områden är norrifrån räknat Piteälven, Byskeälven, {{Artikkelilinkki|151058|Skellefteälven}} och {{Artikkelilinkki|15681|Laisälven}}. Stora sjöar är {{Artikkelilinkki|151274|Abraur}}, Malmesjaure, Västra och Östra Kikkejaur. I närheten av Arvidsjaur finns lågfjällen Vittjokk och {{Artikkelilinkki|151275|Akkanålke}}, längre västerut Ledvattsfjället, alla över 700 m höga. Större byar är Glommersträsk och Moskosel, medan Lauker, Auktsjaur, Suddesjaur och Avaviken har färre invånare. I Arvidsjaur var lappskattelanden en reell grund för samernas markanvändning under större delen av 1800-talet. </P> <P align="justify"> {{Artikkelilinkki|151275|Ahkanålke}}<BR> {{Artikkelilinkki|151280|Arjeplog}}<BR> {{Artikkelilinkki|0593|Same Ätnam}}<BR> {{Artikkelilinkki|16124|Park, Gustav}}<BR> {{Artikkelilinkki|20140611152841|Jörn}}<BR> {{Artikkelilinkki|0763|bovall}}<BR> </P>
Artikkeliin liittyviä paikkoja:
Artikkelin kirjoittaja:
Artikkelin luokat:
Sivulle tulevat ääninäytteet:
