Hakutulokset

Loikkaa: valikkoon, hakuun

  • ...elilinkki|15661|Jäkkvik}}, {{Artikkelilinkki|15103|Abraur}}, Vuonatjviken och Ribraure. </P> <P> |luokat=Områden och geografi, Sverige, orter
    2 KiB (343 sanaa) - 20. tammikuuta 2017 kello 18.09
  • ... byar är Glommersträsk och Moskosel, medan Lauker, Auktsjaur, Suddesjaur och Avaviken har färre invånare. I Arvidsjaur var lappskattelanden en reell g |luokat=Områden och geografi, Sverige, orter
    3 KiB (397 sanaa) - 27. joulukuuta 2021 kello 11.09
  • |luokat=Områden och geografi
    732 B (116 sanaa) - 5. tammikuuta 2017 kello 20.26
  • ...gformade trästycket i dörren (till en tältkåta)'. Fjället är höst- och vårbetesland för renar i {{Artikkelilinkki|15658|Jåkkåkaska}} sameby. < |luokat=Områden och geografi
    635 B (106 sanaa) - 20. elokuuta 2014 kello 13.45
  • ...kki|15242|Piteälven}} åsyftar nuvarande {{Artikkelilinkki|151282|Boden}} och {{Artikkelilinkki|15594|Älvsbyn}}. </P> |luokat=Områden och geografi, Sverige, orter
    862 B (124 sanaa) - 31. joulukuuta 2014 kello 10.54
  • ...> (med de nordsamiska namnleden <i>čunu</i>- (i ortnamn) 'fin, torr sand' och <i>savvon</i> 'sel'). Namnet är alltså ursprungligen samiskt men de finsk |luokat=Områden och geografi, Sverige, orter
    1 KiB (210 sanaa) - 5. syyskuuta 2014 kello 10.14
  • ...h Årosjokk. Samegården i Kiruna är ett centrum för samiska aktiviteter och det svenska Sametinget, som har sitt kansli i Kiruna, synliggör samernas f |luokat=Områden och geografi, Sverige, orter
    3 KiB (571 sanaa) - 27. joulukuuta 2021 kello 11.16
  • ... utbildar fjäll-ledare. Samebyar i detta område är norrut räknat Umbyn och söderut Vapsten. Exempel på byar inom Storuman med samiska namn är Gubbt |luokat=Områden och geografi
    1 KiB (201 sanaa) - 20. elokuuta 2014 kello 13.48
  • ...kke, som utmärker en plats som man passerar på sin färd mellan fjällen och skogslandet. </P> <P align="justify"> [[Talvatis]] </P><BR> |luokat=Områden och geografi
    3 KiB (607 sanaa) - 10. joulukuuta 2021 kello 11.42
  • ...Artikkelilinkki|15658|Jåhkågasska}}, Jåhkåkaska, och Duorpun, Tuorpon, och passeras av samer i riktning till eller från sommarlandet. Ursprunget till |luokat=Områden och geografi
    2 KiB (302 sanaa) - 28. marraskuuta 2021 kello 10.31
  • ...tora Luleälven heter Stuor Julevuädno, Lilla Luleälven Unna Julevuädno och Stora Lulevatten Stuor Julevu. Uttalsunderlättande alternativ med Julev(-) |luokat=Områden och geografi
    2 KiB (308 sanaa) - 25. marraskuuta 2021 kello 10.03
  • ...a höga toppar har fjällmassiven {{Artikkelilinkki|20140612132650|Akka}}, och [[Bårdde|Pårte]], som ligger norr respektive söder om Sarek.</p> ...t sjöarnas och älvarnas stränder i kommunen till skada för renskötsel och fiske. De två grenarna av Luleälven har tretton kraftverk som producerarm
    5 KiB (821 sanaa) - 27. joulukuuta 2021 kello 09.06
  • |luokat=Områden och geografi
    160 B (21 sanaa) - 12. marraskuuta 2015 kello 16.06
  • |luokat=Områden och geografi, Sverige, orter
    187 B (24 sanaa) - 25. elokuuta 2014 kello 08.53
  • |luokat=Områden och geografi, Sverige, orter
    287 B (34 sanaa) - 25. elokuuta 2014 kello 08.56
  • |luokat=Områden och geografi, Sverige, älvar
    277 B (39 sanaa) - 25. marraskuuta 2021 kello 07.10
  • |sivun nimi=Innehållsförteckning: Områden och geografi |artikkeliteksti={{#ask:[[luokka:Områden och geografi]]|format=category|limit=500}}<BR>
    194 B (24 sanaa) - 5. syyskuuta 2014 kello 09.39
  • |artikkeliteksti={{#ask:[[luokka:Områden och geografi]]|format=category|limit=500}}<BR>
    295 B (33 sanaa) - 20. marraskuuta 2014 kello 16.29

Näytä [20 | 50 | 100 | 250 | 500] kerralla. ← 20 edellistä | 20 seuraavaa →