| TekstiThis property is a special property in this wiki.
|
<P align="justify"><b>Jåhkåmåh … <P align="justify"><b>Jåhkåmåhkke</b> är ett av de två samiska namnen på Jokkmokk, tätort och kommun i Norrbottens län med ca. 3.400 resp. 6.500 invånare. Ortnamnet består av jåhkå, å , älv och måhkke, som i dagens [[Lulesamiska|lulesamiska]] betyder krok, krök, slinga . Det vattendrag som åsyftas är [[Julevuädno]], Luleälven, men älven gör ingen markant krok i närheten av samhället som skulle kunna motivera namnet. Det andra namnet är Dálvvadis, vintermarknadsplats (se namntolkningar under [[Dálvvadis|Dálvvadis]]). Tätorten ligger vid inlandets landsväg och järnväg och har mot kusten vägförbindelse förbi [[Vuolleriebme|Vuollerim]], och når ned till [[Boden|Boden]], och [[Luleå]], vid Bottenvikskusten. Till [[Huhttán|Kvikkjokk]], där färdleder öppnar sig mot fjällen är det 120 km. Den största delen av kommunen ligger norr om polcirkeln och består genom sina stora höjdskillnader av allt från barrskogar i öster till kalfjäll i väster. Där finner man Sveriges största fjällmassiv Sarek, Sarekmassivet (det samiska namnet uttalas med kort -a-) med den högsta toppen [[Sarek|Sarektjåkkå]], som når 2090 m.ö.h. Nästan lika höga toppar har fjällmassiven [[Akka (svenska)|Akka]], och [[Bårdde|Pårte]], som ligger norr respektive söder om Sarek.</p>
<P align="justify"> Exempel på fjäll som når över 1800 m.ö.h. (och som nu på kartan har ny stavning) är Skájddetjåhkkå, Skaitetjåkkå, Luohttotjåhkkå, Luottotjåkkå , Tsahtsa, Tsatsa, Jiegŋáffo, Jeknaffo, och Darregájsse, Tarrekaise. De nu nämnda högfjällen ligger inom Stora Sjöfallets och Sareks nationalparker. Inom [[Badjelánnda]], Padjelanta, det västra höglandet mot riksgränsen, som även är nationalpark med samma namn, är fjällen betydligt lägre. Där ligger de stora sjöarna [[Sállohávrre]], Sallohaure, [[Vastenjávrre]], Vastenjaure, och [[Virihávrre]], Virihaure. Fjällmassiven [[Ulldevis]], Ultevis, och [[Gáblá|Gábllá]], Kabla, ligger utanför nationalparkernas östgräns och bildar övergången till skogslandet. Där finns en rad sjöar på ca 600-300 m:s höjd över havet. De största är [[Sijddojávrre]], Sitojaure, Lajtávrre, Laitaure, Tjaktjajávrre, Tjaktjajaure, [[Sakkat]], Saggat, Skalkká, Skalka, Bárkávrre, Parkijaure, [[Rádnávrre]], Randijaure, och [[Gárásj]], Karatj. [[Silbbaädno]], Pärlälven, som avvattnar Gárásj, är känd för sina flodpärlmusslor. Kommungränsen i norr mot Gällivare följer sjöarna [[Áhkájávrre]], Akkajaure, [[Suorvvajávrre|Suorvajávrre]], Suorvajaure, [[Láŋas]], Langas, och [[Stuor Julevu]], Stora Lulevatten. Den södra kommungränsen mot [[Arjeplog|Arjeplogs]] kommun, [[Arjeplog|Árjepluovve]] (på samiska), sträcker sig däremot längs vattendelaren mot [[Piteälven]]. Många vattenkraftsutbyggnader har påverkat sjöarnas och älvarnas stränder i kommunen till skada för renskötsel och fiske. De två grenarna av Luleälven har tretton kraftverk som producerarmer energi än någon annan älv i landet. Det största kraftverket i Sverige är Harsprångets kraftverk, som har sitt namn av det nu reglerade vattenfall, som samerna kallade Njoammelsasskam. Det ligger nära [[Bårjås|Porjus]].</P>
<P align="justify"> Kommunen har tre fjällsamebyar, [[Sirges]], Sirkas, [[Jåkkåkaska (svenska)|Jåhkågasska]], Jåhkåkaska, och Duorbun, Tuorpon. Skogssamebyar är Sierre, Serre, och Udtjá, Udtja. Arkeologiska lämningar av boplatser, offerplatser, fångstgropar etc. visar den uråldriga samiska närvaron i området. [[Ájtte|Ájtte, Svenskt Fjäll- och samemuseum]], som 1989 ersatte Jokkmokks museum har den samiska kulturens alla yttringar som sin specialuppgift. Samernas utbildningscentrum,tidigare Samernas folkhögskola, har sedan sextio år tillbaka inspirerat många samer till studiereller yrkesutbildning. De samiska slöjdkurser som skolan bedrivit har påverkat kvalitetsutvecklingen i hela Sápmi. För [[Lulesamiska|lulesamiskans]] utveckling har korta eller årslånga kurser vid skolan betytt mycket. Ingen annanstans har samiskan haft en så starkt ställning som kyrkligt språk, såväl muntligt i gudstjänster som i utvecklandet av bibeltexter, psalmböcker och handböcker, som i Jokkmokk ([[Missionshistoria|saamelaisalueen kirkolliset olot]]). Söndagsgudstjänsten efter Jokkmokks marknad i februari sker i sin helhet på samiska. I obruten följd sedan påbudet om en årlig marknad 1605 har lokalbefolkning och kustbor samlats till handel, i äldre tid även till ting, uppbörd och gudstjänst. Den moderna marknaden är fylld av varierande kulturella aktiviteter, av vilka många är samiska av hög kvalitet.</P>
* [http://no.wikipedia.org/wiki/Laitaure Laitaure (lulesamisk: Lájtávrre)]
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Tjaktjajaure Tjaktjajaure (nordsamiska: Tjaktjajávrre)]
* [http://no.wikipedia.org/wiki/Skalkk%C3%A1 Skalkká (tidligere skrevet Skalka eller Skalkajaure)]
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Parkijaure Parkijaure: Wikipedia-linkki]
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Tuorpon_sameby Tuorpon]wikipedia.org/wiki/Tuorpon_sameby Tuorpon] +
|
