Petun kerääminen

From Saamelaiskulttuurin ensyklopedia
Jump to: navigation, search

Petun kerääminen

Katso ruotsinkielistä välilehteä.

Sisällysluettelo: Asuminen, työkalut, vaatetus yms.

Olavi Korhonen



Muokkaa tätä sivua

Suomenkieliset artikkelit

Dát ii leat vel davvisámegillii

Čále dan

This language version does not exist yet

Write it

Barktäkt

Barktäkt innebär att man under savningstiden på försommaren (juni) tar vara på tallens innerbark, som på samiska (här nordsamiska) kallas guolmmas. Det är ett ord med spridning i hela språkområdet. Det yttre skiktet av barken skäres bort och den inre ljusa delen soltorkas, beredes med värme och finfördelas (hackas eller males). Denna naturresurs har troligen brukats av samerna sedan urminnes tid. Ämnets betydelse i kosthållet antyds av att juni månad bl.a. i lulesamiskan heter biehtsemánno tallmånaden (månader). I en 1600-talstext (Samuel Rheen) sägs att samerna lade innerbarken ( Sautopetzi ) i näver, täckte över den med torv och jord och sedan beredde den under värmen från en eld. Den får då en rödbrun färg och behagligare smak. Den hackade barken brukades med kött- och fiskrätter. Även Olaus Graan, Nikolaus Lundius och Gabriel Tuderus nämner tallens innerbark som kosttillskott bland samerna. Den betraktades som en Confect, dvs. den var begärlig. Samerna tog barken i långa lodräta sjok med ett särskilt redskap och man lämnade större delen av tallens yta oskadad. Foton av detta finns från Enare tagna i början av 1900-talet (T. I. Itkonen). Samiska termer för redskapet som brukas vid barktäkt är saE vyetkim, saN beahcenjaldin. Bönderna fällde däremot träden, tog barken runt hela stammen och beredde den i bakugnar. Hos dem ersatte barkmjölet det mjöl till bröd, som man saknade under nödår. Hos samerna var barken däremot ett kosttillskott, som förekom kontinuerligt. Analyser av innerbarken har visat rikedomen på bl.a.C- och B-vitaminer och en rad mineraler, vilket var ämnen som samerna i äldre tid saknade i sin kost. C-vitaminerna var bl.a. ett skydd mot skörbjugg. Modern medicinsk forskning har även visat att barkens höga värden av antioxidanter är verksamma mot det skadliga kolesterolet. Bark har även blandats med renmjölk eller fett från köttkok. I ett östligare samiskt område, Finland och Kolahalön, är barkvälling omtalad. Där brukades även oberedd bark i mindre mängd eller som avredning i kött- eller fiskkok. Barkvälling lovordades av Jacob Fellman som skrev att Innerbarkens näringsvärde visar sig i att en karl, som ätit en försvarlig portion av denna välling, utan ytterligare föda uthärdar de mest ansträngande resor och färder på skidor . Gamla tallar med märken av barktäkt finns nära samiska boplatser och till och med inne i > Enare tätort, nära Kiruna stad och på ett stort antal samiska boplatser. För ett sekel sedan ansågs en familj i Enare behöva omkring 17 kg bark (T.I. Itkonen). Skogsforskare har undersökt drygt trehundra lokaler med samiska barktäkter i svenska Lappland i området från Vindelälven och norrut. Träden har med dendrokronologisk metod daterats till tiden från mitten av 1400-talet till slutet av 1800-talet. Vissa samiska namnelement i naturnamn som sjön Savddusjávri vid Jukkasjärvi, berget Savdivárri norr om Gällivare och heden Savdduogielas söder om Arvidsjaur etc., kan peka på att samisk barkberedning var orsak till namngivningen. Namnelementet kan jämföras umesamiska savddie eller savđđie tjärdal och dess stamvariant savdduo- i ordet savdduobiehtsie, som hos Rheen kan tolkas som bark beredd i kokgrop . Denna ordstam anses vara ett urnordiskt lån med syftning på beredning av föda med värme och fukt.

Muddus

Mathushållning



Olavi Korhonen



Muokkaa tätä sivua

Artikeln på svenska

,,