| Id
|
151281 +
|
| Kieli
|
ruotsi +
|
| Kirjoittaja
|
Olavi Korhonen +
|
| Otsikko
|
Arvidsjaur +
|
| Has queryTämä on erikoisominaisuus.
|
Arvidsjaur +
, Arvidsjaur +
, Arvidsjaur +
, Arvidsjaur +
, Arvidsjaur +
, Arvidsjaur +
, Arvidsjaur +
, Arvidsjaur +
, Arvidsjaur +
, Arvidsjaur +
, Arvidsjaur +
, Arvidsjaur +
, Arvidsjaur +
, Arvidsjaur +
, Arvidsjaur +
, Arvidsjaur +
, Arvidsjaur +
, Arvidsjaur +
, Arvidsjaur +
, Arvidsjaur +
, Arvidsjaur +
, Arvidsjaur +
, Arvidsjaur +
, Arvidsjaur +
, Arvidsjaur +
, Arvidsjaur +
, Arvidsjaur +
, Arvidsjaur +
, Arvidsjaur +
, Arvidsjaur +
, Arvidsjaur +
, Arvidsjaur +
, Arvidsjaur +
, Arvidsjaur +
|
| Luokat |
Pages with a map rendered by the Maps extension +
, Artikeln på svenska +
, Områden och geografi +
, Sverige +
, Orter +
|
| MuokkausaikaTämä on erikoisominaisuus.
|
27 joulukuu 2021 11:09:08 +
|
| Has default formTämä on erikoisominaisuus.
|
Artikkeli +
|
| TekstiTämä on erikoisominaisuus.
|
<P align="justify"> Arvidsjaur, < … <P align="justify"> Arvidsjaur, <i>Árviesjávrrie</i> (även med kortformerna <i>Árviehávrrie</i> och <i>Árvehure</i> förekommer), Arvidsjaur, tätort och kommun i Norrbottens län, Sverige, med totalt ca 5000 resp. 8000 invånare. Det samiska ortnamnets förled är ordet <i>árvies</i>- 'givmild, givande', och efterleden <i>jávrrie</i> 'sjö' Genom tätorten går i nord-sydlig riktning inlandsvägen och inlandsbanan. Här går också en viktig väg från kuststaden Skellefteå västerut till Bodö i Norge. Arvidsjaur bildar centrum för skogssamisk befolkning (skogssamer), som talar [[Umesamiska|umesamiska]]. I [[Malå|Malå]] och södra Arjeplogs kommun i norra Västerbottens län, finns den övriga delen av de renskötande skogssamerna i Sverige. Skogssamerna hadei äldre tid en betydligt vidare spridningnorrut inom bl.a. [[Jåhkåmåhkke|Jokkmokks]] kommun och söderut i [[Åsele|Åsele]] lappmark. I Arvidsjaur finns norrifrån räknat skogssamebyarna Östra Kikkejaur, Västra Kikkejaur och Mausjaur. De två första ligger delvis och Maskaurs skogssameby i sin helhet inom Arjeplogs kommun. På några välbevarade skogssamiska [[Bovall|lappvallar]] i kommunen kan man se samiska kåtor, gärden och bodar av gammal typ. I Arvidsjaur finns samegården Arvas och en samisk kyrkstad (Lappstaden). Den samiska kulturorganisationen [[Same-Ätnam -sällskapet|Same Ätnam]] har sitt kansli i Arvidsjaur. Kolonisationen började relativt sent i detta område, först i mitten av 1700-talet. I modern tid har jordbruket och senare även det moderna skogsbruket kraftigt minskat renbetesmarkerna. Vattendrag inom samebyarnas områden är norrifrån räknat Piteälven, Byskeälven, [[Skellefteälven|Skellefteälven]] och [[Laisälven|Laisälven]]. Stora sjöar är [[Abraure|Abraur]], Malmesjaure, Västra och Östra Kikkejaur. I närheten av Arvidsjaur finns lågfjällen Vittjokk och [[Ahkanålke|Akkanålke]], längre västerut Ledvattsfjället, alla över 700 m höga. Större byar är Glommersträsk och Moskosel, medan Lauker, Auktsjaur, Suddesjaur och Avaviken har färre invånare. I Arvidsjaur var lappskattelanden en reell grund för samernas markanvändning under större delen av 1800-talet. </P>
<P align="justify"> [[Ahkanålke|Ahkanålke]]<BR> [[Arjeplog|Arjeplog]]<BR> [[Same-Ätnam -sällskapet|Same Ätnam]]<BR> [[Park, Gustav|Park, Gustav]]<BR> [[Jörn (svenska)|Jörn]]<BR> [[Bovall|bovall]]<BR> </P>gt; [[Bovall|bovall]]<BR> </P> +
|
